lu.se

KEFU - Rådet för kommunalekonomisk forskning och utbildning

Ekonomihögskolan vid Lunds universitet

KEFU:s årliga uppsatspris till studie i rättvisa och etik

Publicerad: 2017-12-08

För 32:e gången delar styrelsen för KEFU (Rådet för kommunal ekonomisk forskning och utbildning) ut ett pris för uppsatser inom kommunal och regional ledning, organisation och ekonomi på totalt 20 000 kronor. För läsåret 2016/2017 går priset till uppsatsen:  "Ethics and Waiting Times – Incorporating theories of justice in an analysis of health care waiting times in Sweden", författad av Linn Mattisson, Nationalekonomiska institutionen, Ekonomihögskolan vid Lunds universitet.

Uppsatsvinnaren Linn Mattisson. Foto: Mats Brangstrup

Det var en lycklig Linn Mattisson som under veckan tog emot KEFU:s årliga uppsatspris på 20 000 SEK. Linn som studerar nationalekonomi på Ekonomihögskolan har fördjupat sig i etik och väntetider inom sjukvården. Framför allt var Linn intresserad av att se hur olika teorier om etiska principer kan användas för utformning av vårdens köer. 

Styrelsens motivering lyder:

Hur skattemedel skall fördelas och prioriteras inom den offentligt finansierade välfärden är en ständigt aktuell fråga. I denna vinnande uppsats riktar författaren intresset mot hur väntetider används för att fördela och prioritera hälso- och sjukvårdens resurser. Mer precist riktar författaren sitt intresse mot hur olika teorier om rättvisa och etiska principer kan användas för utformning av vårdens väntetider. 

I uppsatsens empiriska analyser görs med hjälp av uppsatsens teoretiska referensram olika skärningar av månatlig data på väntetider från Sveriges landsting/regioner mellan 2011-2017. Författaren konstaterar bland annat att nuvarande dominerande antaganden för utformning av väntetider inte fullt ut fångar den komplexitet som finns inom hälso- och sjukvården. Väntelistors utformning påverkas med andra ord av vilka rättviseperspektiv som tillämpas och den dominerande principen, att sätta nyttan i förarsätet, behöver kompletteras med andra rättviseperspektiv såsom vård på jämlika villkor. Författaren konstaterar också att det inte alltid är så tydligt hur hälso- och sjukvårdens etiska principer tillämpas vid utformning av vårdens väntelistor.

Sammanfattningsvis har författaren på ett välstrukturerat sätt tagit sig an en fråga av hög relevans där det teoretiska ramverket och de empiriska analyserna håller hög kvalitet. Författaren visar vidare förtjänstfullt på en god källkritisk förmåga och argumenterar adekvat och stringent för uppsatsens styrkor och svagheter.

KONTAKT

kefu@kefu.se