lu.se

KEFU - Rådet för kommunalekonomisk forskning och utbildning

Ekonomihögskolan vid Lunds universitet

34:e KEFU-uppsatstävlingen avgjord

Publicerad: 2020-01-28

För 34e gången delar styrelsen för KEFU (Rådet för kommunalekonomisk forskning och utbildning) ut ett pris för uppsatser inom kommunal och regional ledning, organisation och ekonomi på totalt 20 000 kronor. För läsåret 2018/2019 går priset till två uppsatser som får dela på priset.

Två uppsatser vann pris! Tre av de lyckliga vinnarna av KEFU:s uppsatspris 2019.

Det delade uppsatspriset från KEFU går till uppsatserna:

Fungerar det i praktiken – en studie om ledarskap i förhållande till styrlogiker och kontroll inom hemvården, författad av Alexander Mozaffari och Nazif Ledinic, Institutionen för service management och tjänstevetenskap, Lunds universitet.

The physician’s word matters most- conflicts of interest between patient and superior, as explained by agency theory?, författad av Hannah Feldtblad, Adam Karlsson och Matilda Karlsson, Företagsekonomiska institutionen, Ekonomihögskolan vid Lunds universitet.

Motivering

Två starka kandidatuppsatser med hög relevans för sektorn och med påtagliga praktiska implikationer delar detta år på första priset i KEFUs uppsatstävling med följande motiveringar:

”Fungerar det i praktiken”, tar i skenet av NPM på ett nyanserat sätt tag i de olika styrlogiker som vanligtvis finns på en arbetsplats och ställer sig frågan hur detta påverkar ledarskapet. Frågan besvaras i sin kontext genom gedigna mikroetnografiska studier inom ramen för kommunal hemvård (deltagande vid arbetsplatsträffar, morgonmöten mm). Författarna konstaterar att de i teorin distinkta ledar- och följerollerna inte har någon framträdande plats inom hemvård. Snarare är det så att det är medarbetarna som tillsammans, i en ledarskapsprocess, organiserar och leder det dagliga arbetet. En möjliggörande faktor i denna process är att undersköterskor och vårdbiträden inte, även om möjligheten finns, utsätts för en detaljerad uppföljning. På ett teoretiskt plan menar författarna att ledarskap inom hemvård bättre förstås som ett samproducerat fenomen.

”The physician’s word matters most”, fokuserar det spänningsfält läkaren står i när hen samtidigt skall ta hänsyn till patientens bästa och överordnades direktiv om kostnadseffektivitet. Spänningsfältet analyseras med hjälp av agent-principal teorin och empirin samlas in via ett kvalitativt och deduktivt angreppssätt. Totalt intervjuas nio läkare inom olika medicinska specialistområden och empirin presenteras på ett systematiskt och lättillgängligt sätt. I relation till uppsatsens teoretiska referensram summeras studiens resultat elegant och ett antal praktiska implikationer lyfts fram. Författarna konstaterar bl.a. att den medicinska professionens värderingar och normer, som återfinns såväl mellan kollegor som i relationen till patienten, avskärmar läkarna från överordnades krav på besparingar. Patientens väl sätts alltid i första rummet. Författarna konstaterar också att effektiviseringars genomslag bland läkare möjliggörs företrädelsevis om de sker för patientens bästa och är i linje med professionens värderingar. Åren av effektiviseringskrav har emellertid också fått genomslag på de professionella värderingarna då läkarna i möjligaste mån försöker använda tillgängliga resurser för att hjälpa så många patienter som möjligt, utan att kompromissa.

Juryn 

Juryn har bestått av:

Lars-Åke Ståhl, kommundirektör, Burlövs kommun (mötes ordf)

Andreas Bergh, docent, Nationalekonomiska institutionen

Camilla Gärdebring, förvaltningschef, Kristianstads kommun

Annika Lagerlöw Ahola, enhetschef koncernstaben, Region Skåne.

Therese Jephson, FoU-samordnare, Kommunförbundet Skåne

Ulf Ramberg, docent, Företagsekonomiska institutionen

Henrik Weimarsson, ekonomidirektör, Lunds kommun

Anna Thomasson, docent, Företagsekonomiska institutionen